svenska
Lyssna
MENY

KORSVÄG: CHAKANA

Sidan är under uppbyggnad

VÄRLDSBILDER KORSAS I ANDERNA

På mitten av 1400-talet tog inkariket makten över stora delar av Anderna. Då skapades ett mäktigt och välorganiserat imperium. I inkariket användes chakana för att visa vikten av ömsesidighet och samarbete.

Hundra år senare invaderade spanjorerna inkariket och erövrade området. De fortsatte att använda stora delar av den andinska samhällsstrukturen. Spanjorerna försökte utplåna den andinska världsbilden. De lyckades inte. Chakana är fortfarande en viktig symbol för den andiska kulturen och för motstånd mot förtryck.

1921.07.0040_webb.jpg

Bägare som skapade allianser

Från montern "Tawantinsuyu"

Detta kärl i keramik kallas keru. Det är målat med geometriska mönster, bland annat chakana-symboler. Kärlet kommer från nasca-kulturen på Perus sydkust, omkring år 100 före vår tideräkning till år 800 efter.  

Keru förknippas ofta med inkariket, men traditionen är mycket äldre. Liknande kärl användes av flera andinska kulturer under mer än tusen år. Ordet keru syftade ursprungligen på en bägare av trä men kärlen gjordes också i keramik, sten, silver och guld. 

Keru-kärlen hade en viktig roll vid högtider och sammankomster. Ofta serverades majsdrycken chicha vid dessa tillfällen. Kärlen användes då i par, där två personer drack tillsammans.  Att ta emot en keru fylld med chicha innebar att man accepterade en allians eller ett ömsesidigt ansvar. Kärlen stod för gemenskap, lojalitet och samarbete. De uttryckte också ayni, den andinska principen om ömsesidighet. 

Efter den spanska erövringen på 1500-talet förändrades kärlens utseende. Bilder av människor och vardagsliv började ersätta äldre geometriska motiv. Spanjorerna såg kärlen som bärare av andinska traditioner som de ville utplåna och många förstördes. Men traditionen levde vidare. 

1928.03.0022_webb.jpg

Puma från Tiwanaku

Från monter "Tre världar"

Detta lerkärl i form av en puma är från tiwanaku-kulturen. Tiwanaku-riket fanns mellan år 200–1100, i området runt Titicacasjön,
i dagens Bolivia. Samhället var välorganiserat och Tiwanaku-kulturen byggde stora tempel och monument av enorma stenblock.
De utvecklade också avancerade jordbruksmetoder som gjorde det möjligt att odla på den kalla högplatån i Anderna. 
 

Puman på lerkärlet har ett stort huvud och en kort svans som står rakt ut. På insidan är kärlet sotigt, vilket tyder på att det användes för rökelse. Röken steg troligen upp genom pumans öppna mun, vilket gav en dramatisk effekt under ceremonier. 

Puman har en särskild betydelse i den andinska världsbilden. Den står för den värld vi lever i, Kay Pacha, där människor, djur och natur samverkar. Puman symboliserar styrka och makt, men också ordning och balans.